Det där med att jag Aldrig blir sjuk..
Första kom 01.45. Andra 02.30. Sen var det varje timme ungefär.
Jag pratar kräk.
Och jag åt inte 8 kokosbollar igår. Men tre.
Peter jobbar och jag känner att jag sakta men säkert dör här hemma.
Jag får inte behålla nånting.
Han skulle dock skynda sig hem. Och det tackar jag för.
Colin ska snart få en Billys panpizza till lunch. Jag måste bara kräkas först så jag kan hantera den.
Jag skulle kunna ge ett finger för en cola just nu. Men jag kommer nog behöva fingrarna i framtiden. Jag får helt enkelt vänta. Och sippa på mitt vatten, som jag ändå inte får behålla.
TUR att Colin är så stor så han förstår och kan hjälpa till!
att kommentera mitt inlägg :)
hade jag vetat tidigare hade jag kommit över me en cola! stackare! de får du göra nästa gång du e sjuk, ringa altså. så kommer ja med cola! finns ignet värre än kräksjukan. o sen ha barnen samtidigt. o ännu värre om barnen oxå e sjuka :/
erika
