Idag pratade jag med dagis om det var OK att Colin stannade till kl 15, alltså en timme längre.

Först så kom en förklaring att dom egentligen bara gjorde så vid krissituationer eller andra familjeproblem.
Sen kom hon på att dom kunde erbjuda sig att byta tider så att han slutar 15 en dag, 14 nästa och sista dagen 13. Det kändes som ett väldigt avlägset alternativ. Det blir ju ingen struktur för Colin alls!

Sista alternativet var att åka ut till Kårsta och leka där med en kompis som slutar samma tid, eller ta hem andra kompisar som slutar runt samma tid som Colin.

Jag tackade för mig och sa att jag bara ville höra mig för eftersom andra förskolor erbjuder dispens om man betalar. DÅ var det andra bullar!

På em hade förskolechefen ringt komunen och ville veta när avtalet med tre extra timmar skulle gå igenom. Svaret blev st dom har tagit bort dispensen och inte längre erbjuder mer tid annat än till loven.

Så det blir att vara hemma en månad till med en unge som går mig på nerverna och tycker illa om sin mamma och syster som inte låter han vara på dagis.

Colin är inne i en retas-period och han går mig på nerverna. Att han dessutom har tankarna på helt annat håll JÄMT och inte lyssnar och glömmer bort allt vad vi säger gör inte saken bättre.

Idag gjorde jag tre st kort till honom.
Ett med ett frågetecken på. Den ska han hålla i för att komma ihåg vad har ska göra när jag gett honom kortet. Tex borsta tänderna, klä av sig, hämta saker osv. Och Ja. Han glömmer bort vad han ska göra efter 5 steg!!

Det andra kortet är ett varningskort. Det är precis vad det låter. En varning.

Sista ett utvisningskort. Har han fått ett varningskort och fortsätter att inte lyssna/retas/bråkas så får han åka upp på sitt rum.
För hans egen skull.

Inland är jag nära att stoppa ner han i en kartong och lägga han på vinden.

Sen en vecka tillbaka går Evelyn. 10,5 månad.
Om hon verkligen måste skynda sig så kan hon fortfarande krypa för att sedan ställa sig upp utan stöd och gå.

Hela hon har vart väldigt tidig i utvecklingen och jag förstod nästan att det skulle gå fort.

Eftersom hon ska in på dagis till oktober, precis fylld ett så är det såklart skönt att veta att hon går innan dess.

I have a dream.
Jag har en dröm. Om ett hobbyrum.

Tänk att ha ett rum för allt pyssel! Ett bord med en vaxduk som man inte behöver vara rädd om. En symaskin som alltid är inkopplad och färdigträdd med tråd. Hyllor med målarfärg, klister, pärlor, glitter, tyger och papper.

Ett rum där man aldrig behöver plocka undan sitt projekt.

Då hade vi kladdat med papier mache och haft trolldeg i massa olika färger som vi hade gjort figurer och skålar med och bränt i ugnen.

Det är min dröm.

Nu har vi haft vårt hus i 1 år och 1 månad. Drygt.
Fast vi har bara bott här i ca 8 månader.

Renoveringen var en pärs och jag trodde ärligt att vi aldrig skulle få det beboligt och att det skulle fortsätta lukta rök och kattpiss.

Vi tog oss vatten över huvudet och jag kan räkna på en hand de kvällar vi åt middag tillsammans hela familjen under 6 månaders tid.

Vi saknar fortfarande fläkt i köket, spottar under köksskåpen och en stor spegel i badrummet.
Badrummet uppe är rivet och färdiggipsat och används just nu som föråd, men det känns som ett senare alternativ att få det klart även om det såklart skulle va skönt att springa naken nerför trappen när man ska nattpinka!

Vad man hittar i en postlåda..

I tisdags var vi på kvarnbadet. Det märks att semestern är slut för vi var nästan ensamma!
Skönt som attan då man hade fri sikt åt alla håll.

Evelyn sov i vagnen en stund och jag och Colin badade tillsammans innan det var dags för lunch.

Efter kvarnis gick vi förbi och hälsade på dagis.
Colin håller på att längta ihjäl sig och det blev nog inte bättre av alla kompisar som drog i honom och ville leka :)

I september ska vi ha ett möte om Evelyns allergi innan det är dags för inskolning. Jag pratade lite grann med pedagogerna och hoppas jag inte skrämde upp dom för mycket!

Läkaren ringde idag igen och kompletterade lite papper om förhållningssätt som vi ska ge till dagis.

Jag är nästan 99% säker på att det kommer hända något på dagis. Att hon får i sig ägg av någon annans mat eller att någon kommer och pussar på henne som ätit ägg till frukost. Men hellre att jag är inställd på att åka efter ambulansen, allt annat är en bonus!

På lek och bus

Medans mormor är i tvättstugan röjer vi på lekplatsen.

Vi drog till skogs. Jag och Colin. Så kom vi hem med varsin skål med blåbär och kantareller.

6 stycken blåbär plockade Colin, sen hittade han inga fler. Dom är ju lite svåra att se så jag förstår honom. Det kryllar ju inte av som direkt.. Eller?

Jag har ju skrivit ett inlägg om hur olika barnen är och jag kan fortsätta jämföra dom. Som natt och dag.

Evelyn är nu 10 månader och ser ut som är större size på en tvåmånaders bäbis. Inga tänder, inget hår och storlek 68 i kläder.
Därför ser det extremt roligt ut när hon, precis som en ettåring, går, studsar på knäna, klättrar, står.. Ni vet vad jag menar.

Idag var vi på ett lekland som heter Lek och Bus. Där har dom en lite mindre del för barn mellan 1-3 som får härja bäst dom vill bland bollhav, kuddar, klätterställning, rutchkana m.m
Evelyn var en av dom vildaste barnen som fick lov att släppas lös och det var många blickar vill jag lova och jag är glad att jag inte är tankeläsare!

I 3,5 timme var vi där och jag såg Colin 3 korta stunder under den tiden.
Himmelriket? Ja, nästan.

.. Imorse fast hon inte skulle ringa förrns den 20! Hon berättade om provsvaret på det nya allergitestet vi gjorde för 1 v. sedan.

Hon har haft kontakt med barnallergi mottagningen på ALB och diskuterat Evelyn.

Hon är mycket allergisk mot ägg och får inte vistas i samma rum som rått ägg, ha egna kokkärl och personer som träffar Evelyn får inte gosa med henne om dom ätit eller hållt i ägg inom en timme.

Ny medicin är utskriven som vi ska lämna till dagis och nya prover kommer tas var 6:e månad. Eventuella vaccinationer kommer att behövas ges på sjukhus.


Jisses. Detta är inte att leka med. Väntar på alla papper och intyg och remisser från dietister och läkarkontakter nu.
Då börjar vi om. Nytt barn, nya sjukdomar och åkommor. Jag är snart läkare med mina barn anamneser!

Jag har barnkläder till hela Vallentuna känns det som. Ofantliga mängder till pojke från 50 - 104 och en del till flicka i 50 - 62. Evelyn är ju så liten än så vi ligger fortfarande på 68 plaggen fast hon är 10 månader!! Är du intresserad av att köpa kläder för en billig penny, maila mig på [email protected], berätta vad du är intresserad av så skickar jag över bilder. Mycket är faktiskt näst intill oanvänt och mina barn, iallafall Colin, är inte kända för att vara av den kladdiga typen så allt är i mycket bra skick!

En vanlig syn hos oss. Allt ska utforskas till Max!

Det blev en Sally. Peter svävar på små rosa moln och shoppar koppel och halsband till sin lilla prinsessa. Vi hade en liten mops på foder för ett bra tag sedan och Peters sug för hund började ta fart igen. Sagt och gjort. I söndags skulle vi T I T T À och hälsa på en mopstik och lite förvånade i efterhand så följde hon med oss på en gång. Hon har kommit in i familjen riktigt fort och Colin är upp över öronen förälskad i henne! Lilla Sally.

Här är en på 11 månader. Hur söt är hon inte!

Det är fortfarande sommarlov för barnen och nattningstiderna blir det lite si och så med. Evelyn har vi lyckats bra med. Hon slängs isäng vid 20 och då har man lite tid över att fixa och dona inför morgondagen eller nått som behövs göras hemma. Problemet är att hon tycker att hon ska vakna runt 5-snåret på morgonen då. Vara jätteglad och leka en stund. Nu ligger hon igen i sin säng och har druckit välling. Vi får se när hon vaknar nästa gång. Colin får vi tvinga och hota i säng vid 22! Han kan inte sova, är törstig, rädd för monster.. Han kör Alfons-stilen. Nu måste vi ändra på han. Frågan är bara hur. Det kanske ordnar sig till dagisstarten.